En

Verklighet klisterdomnad, obehagsgnistrande fyller andetagen. Stryker oändligt inpå och lämnar ytan fri från lögnen och fantasin.
En rationalitet som begär och söndrar. Löser ut salt och förlamning, skingrar. Framstupar och förökar i en kostym av ruttnande tång och bleka dödsliljor.
Jag ser den smutsiga vävnaden rämna, ruttna, rinna bort. Blodig babyhud och en framtid av suddiga kristallskärvor, förintande vackra och avlägsna.
Förödande plågsamma, bedrägliga och livsviktigt farliga. Mina rostsvarta ledstål, blottlagda och väntande.