Jao, vad säger man. Påsken blev till någon sorts skärseld av glädje och kaos. Sällan har det varit så roligt att vara. Ja. Vara. För här trodde man att denna eländiga plats var härjad av total torka vad gäller förhoppningar om att träffa nya och spännande människor!
Så händer det bara. Allt på en gång. Nya och gamla superspännande människor som ger en hoppet tillbaka. Hoppet om att man kanske kan bo här. Men så klart - vad är det för liv om det inte ger en utmaningar och perspektiv? Odugligt såklart.
Så nu. Äntligen. Är det mindre än fyra minuter till jobbet. Inte längre fjättrad vid materiella ting och konstiga måsten. Friheten är här. Usch vad corny det blev. Men så är det.
Och såklart är det roligast när det inte går enligt planerna. För vad är planer egentligen om inte osaliga andar och Satans påfund? Näe - planera mindre.
Och oj, jag glömde. Kjellvander var utomkroppslig - NSD hade fel. Det var en fantastisk spelning som gav mig gåshud - och sångharmonierna prickade otäcka "sweet spots" som nästan fick mig i trans.
Så ja. Nu är jag besatt igen - av konsiga cowboymaner och människans förmåga att ständigt ställa allt på sin spets. Jag trodde jag visste - jag vet ingenting. Leve kaos.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar