ADHD och människans eviga dumhet

Det kan hända att ni redan vet allt om ADHD och allt vad det nu har kallats. Eller också kan det vara så att ni fallit offer för den enorma desinformationskampanj som drivs av diverse människor och organisationer. Många är bara illa informerade, eller saknar förmågan att kritiskt granska information, andra har möjligen rent kommersiella intressen.

Tro nu inte att jag är så naiv att jag inte tror att de stora farmaföretagen också har kommersiella intressen. Självklart har de det.

Det som skrämmer mig är att det idag fortfarande är en enorm överrepresentation av pellejönsiga uttalanden om att ADHD är en myt. Att det går att bota med rätt kost. Att samtalsterapi räcker som behandling. Att det beror på dåliga föräldrar. Att det orsakas av för mycket tevetittande. Att ADHD är en påhittad diagnos uppfunnen av giriga läkemedelsföretag för att sälja mediciner. Och då har jag bara räknat upp en liten del av allt trams som påstås kring denna diagnos.

En diagnos är ett verktyg för att lösa ett problem. Precis som när man lagar en maskin måste man först ta reda på vad felet är för att sedan åtgärda det med hjälp av de verktyg man har att tillgå. En maskin fungerar oftast bättre om man tar hand om den på rätt sätt, det vill säga inte överbelastar den, ger den service med jämna mellanrum och justerar småfel som uppstår av normal användning, Läs rätt kost, motion, vila. Men när den inte fungerar som den skall räcker det ibland inte med rätt handhavande. Man måste ta reda på vad felet är. Det fungerar ganska bra inom medicinen när det är områden som går att mäta och studera på ett enkelt sätt. Benbrott kan vi se på röntgen. Vi kan ta blodprov och biopsier och jämföra med det "normala". Men hjärnan är lite knepigare att mäta på eftersom den är ett högst dynamiskt system där forskningen ännu inte förstår exakt hur alla delar fungerar. Det betyder inte. Och jag vill understryka det. Det betyder inte att vi inte vet någonting alls om hur hjärnan fungerar. Som vissa med sin svartvita retorik vill antyda.

Man kan genom att mäta och studera faktorer runt omkring ett objekt faktiskt dra vissa slutsatser. Ta en krukväxt. Genom att studera hur krukväxten reagerar på olika stimulanser kan vi få en ganska bra bild av hur den fungerar. Utan att titta inuti i den. Utan att kunna förklara exakt vad som händer. Men om vi ger den tillräckligt mycket sol och vatten behåller oftast bladen sin gröna färg och den växer. Om vi vattnar för mycket så blir den ledsen. Om den får för lite sol blir den ledsen. Om vi häller diesel i jorden blir den ledsen. Om vi kombinerar en faktor med en annan - t.ex. mindre vatten och mer sol - så får vi en annan effekt än med faktorerna för sig. Ja, ni fattar. Vi kan lära oss en hel del genom att studera hur något reagerar på olika stimuli. Ju mer komplicerat något är, desto fler faktorer är inblandade och det blir svårare att komma till exakta resultat. Se på meteorologi, ändå verkar det mer rimligt att kalla det för en ickevetenskap än att säga att ADHD är en myt och peka på att det inte finns ett biologiskt test för att säkerställa om en person är ADHD eller inte. Det finns en rad tester som i sig inte är 100%-iga, och det finns en stor mängd erfarenhet bland läkare som arbetat med detta under väldigt lång tid. Att det finns tusentals människor som blivit hjälpta ur en omöjlig situation med hjälp av denna kunskap är väl ändå det väsentliga? Många av dem har försökt med alla tänkbara medel innan de slutligen fått hjälp av en medicin.

Att skrämma upp allmänheten så till den grad att människor inte får den behandling de behöver är avskyvärt. Det är denna skrämselpropaganda som stigmatiserar. Denna förenklade, korkade världsbild som gör att många tror att människor med ADHD-problematik är dumma, lata och äter fel mat vinner ingen på. Med rätt behandling kan många som idag går sjukskrivna må bättre och få produktiva fungerande liv - något som leder till större resurser för alla både i form av skattepengar och kreativitet och gott arbete.

Ibland undrar jag om inte dessa motståndare till utveckling själva sitter på någon form av problematik som de försöker förneka genom att argumentera i cirklar och prata strunt.

Det här är förresten väldigt fyndigt och och sammanfattar det jag just försökt säga mycket bättre än jag kunde.