måndag 14 december 2009

Det intressanta med IQ - eller?

Hur börjar man egentligen? Om man nu valt en sån här rubrik? Jag tror inte IQ (i min förståelse alltså det resultat en person får efter ha gjort någon form av IQ-test) är helt oväsentligt. Det saknar inte fullkomligt betydelse. Men.

Det verkar finnas en dubbelhet i hur folk ser på intelligens. Och tydligen är en bra poäng på ett IQ-test ett bevis för att någon är just intelligent. Och det är tydligen viktigt. Att vara intelligent. Men på vilket sätt?

Om man är stark i armarna och använder styrkan för att ro sina medmänniskor i en båt bort från hotande skummisar så kanske man kan tycka att det är ett bra sätt att använda styrkan. Om man däremot använder den för att banka in fejset på alla som inte gör som man säger kanske det påverkar vår uppfattning. Hur vi ser på värdet av själva styrkan?

Jaja. Det där var väl kanske dagispedagogik. Men det är väl samma med alla färdigheter? Det enda som är intressant för oss andra - kollektivet - är väl hur de används? Nån kan vara jävligt dålig på att gräva diken, men för oss som inte gillar översvämningar så är vi tacksamma för att hon/han skottar på efter bästa förmåga. Den där filuren som e sjukt bra på det men som sitter å läser Se och Hör istället för att skotta är väl inte särskilt intressant?

Sen kommer ju det kruxiga i att bedöma "intelligens" - jag ska inte ens försöka, för det finns folk som jobbat med det i trettio år som ändå inte är så bra på det. Men. Blandar vi inte ihop begreppen en hel del? Vad menar vi egentligen? När vi tycker att någon är intelligent?

Jag vet att jag kan titta på folk jag inte känner så väl och tänka. Ja. Fan det här är en intelligent människa, men jag ogillar dennes åsikter. Det händer rätt så ofta. För med "intelligens" kommer ofta arrogans och hybris.

Jag vill bara nämna - utan att nämna, eftersom jag inte vill bidra till ytterligare bättre "google-poäng" - en viss bloggare med adlig släkt som överlyckligt hävdar att han är "smartare än 95%" av oss andra. Eller jag kanske borde skriva "er andra". För jag fick faktiskt full poäng på samma test - dvs 98%.

Om vi nu lite slarvigt går tillbaka till liknelserna (taffliga, förvisso). Han har alltså gjort ett test och kommit fram till att han är "starkare i överarmarna" än 95% av alla andra. Det betyder inget för honom och inget för oss andra i "kollektivet". Det som kanske är intressant är vad han är bra på att göra med sina överarmar...

Personligen föredrar jag de som är bra på att gräva diken över de som är bra på att slå folk på käften...

Puss.

Ps. Jag är för övrigt han som läser Se och Hör. Jag är klyftig. Liksom de flesta av mina vänner. Jag tänker inte vara falskt blygsam. Men jag gör då fan ingenting vettigt med det... Ds.

1 kommentar:

Zacke sa...

Huvudet på spiken..

raistlin och caramon..

raistlin smart och svag
caramon dum och stark..

i slutändan var nog den senare den bättre...

(stackars er som inte vet vad jag pratar om :D)